Första dagen på mitt nya liv!

Det blev till att hålla modet uppe när vi i rasande takt begav oss mot gymmet. (i uppförsbacke...)
Flåsande undrade jag hur i ..... jag skulle klara ett helt gym-pass efter detta Marathon, men jag tänkte istället på hur många kalorier denna smärta skulle bränna. 34, 35, 36, 37... Varje kalori motsvarr en viss mängd fett, hur mycket har jag ingen aning om och kommer antagligen aldrig att veta, men det viktiga är ju att man kämpar vidare.

Kom fram till gymet och var antagligen riktigt "rosig och fin" som min mamma skulle säga. Jag hatar det faktum att hon kan kalla mej rosig och fin numera. Föredrog när hon klämmer till rejält och säger att jag är en mager krake! Jaja, nog om mammor, dom flesta har en själv och vet vad jag snackar om.

Så... Fick ett kort och en blyertspenna och var redo att sätta igång. Har ju gått på gym för länge sedan, så viss koll hade man, men det blev inte lättare för det. Det var TUNGT, JOBBIGT, FLÅSIGT, OBEKVÄMT! Fettvalkar, jag inte visste att jag hade, knölade ihop sej och tog emot när jag böjde mej åt olika håll... Svetten samlades mellan skinkorna så det plaskade och jag slår vaaad om att ALLA tittade på mina hakor som dallrade av ansträngningen medans Bullen stod och peppade. Hon var snäll, hon höll även stången när jag gjorde bänkpress. Ja det är sant, jag orkade inte stången.....

Väl färdig kände jag mej lycklig, trimmad, svettig, äcklig och otroligt DUKTIG! :D

Undvek att fira vinsten med ett winerbröd efteråt eftersom jag firade början på mitt nya liv innan gymmet med en massa bakelser... (det var ju fest!) Istället åt jag en massa nyttiga grönsaker och gjorde iordning grejjerna för morgondagens soppa! (om jag lyckas ta mej ur sängen...)

Ok, såhär långa inlägg kommer jag nog ALDRIG att göra igen, men ville ge er en chans att lära känna mej lite. Och det är ju trots allt första inlägget! (ser nu fram emot Bullens inlägg)

Stor mjuk Kram,

Sofläski!